fredag 20 januari 2012

Inget vanligt blogg inlägg.

Har ju tänkt mig från början att denna blogg bara skulle vara för mat, inredning och mina intressen men känner att ibland kommer någon annat komma in. Jag kräver inte att ni ska läsa detta, förstår att ni inte vill läsa. Men skriver av mig nu för jag hoppas att jag ska må bättre.

Var på vårdcentralen i dag, träffade min läkare som jag gillar starkt. Väldigt annorlunda, man får alltid komma in jätte sen än tiden man beställt, men hon tar hand om mig och frågar sånt som jag inte trodde inte läkare skulle komma i håg om mig.

Var där i dag för jag skulle kolla om jag skulle fortsätta med mina mediciner. Jag vet att många blir arga på mig nu, vänner å släkt som inte tycker att jag ska skriva om detta här, men det hjälper mig lite. Sen skriver jag inte allt. Vill fler veta allt prata med mig, känner jag att jag litar å kan prata med er så kommer jag berätta, Jag vill berätta för jag vill inte att andra ska råka ut för samma sak om jag.

Fick veta att jag nu var i en mindre deperation, det har jag inte fått höra förut, bara fått höra att jag var nedstämd å ångest. Ska fortsätta som jag gjort innan, men risken är att jag ska ska öka allt.

Egentligen är det kanske inget fel. Men jag känner varför kan inte jag få vara lycklig å glad utan hjälp (visst är jag lycklig men har problem att vissa det) Ni alla mina vänner mår så bra, ni lyckas ut hjälp, varför kan jag inte vara som er. Känns mest som jag gör alla i min närhet illa.

Det som gör mest ont är hur kan en människa som inte finns i mitt liv längre kan förstöra mig så. Önskar att denna människa dör, jag hatar verkligen han. Han fannas i mitt liv endast 8 månader men han förstörde hela min personlighet under den tiden. Vet aldrig om jag kommer hitta mig själv helt igen. HUr kan han ha satt såna spår i mitt hjärta fan säger jag.

Min pappa blev sjuk under denna tid men jag fick inte må dåligt över detta för sånt ska man skita i. Men hur ska jag kunna skit i min underbara pappa, som helst plötsligt blev sjuk, jag bröt i hop men fick så mycket skit för det, Fan säger jag. Känns som jag har svikit min familj,

Sen har jag vart så elak mot min älskling som jag har nu å hans barn. Fattar inte att han stannar kvar, men måste betyda att något bra finns med mig.

Jag ber alla mina vänner om ursäkt att jag har gjort er illa, krävt för mycket. Älskar min familj, Henka, barnen, mina vänner vill verkligen inte förlora er.

6 kommentarer:

  1. jag förstår o du e stark emma...kram o allt annat du behöver...livet e inte lätt o leva men vi gör det ändå...kramar

    SvaraRadera
  2. Hade ingen aning om detta Emma.. Strongt av dig att skriva ner detta tycker jag! Att prata om det och inte hålla det inom sig kan vara en god hjälp. Reagerade på en mening: "Ni alla mina vänner mår så bra, ni lyckas ut hjälp, varför kan jag inte vara som er"... Tror att det är vanligt att man känner så när man själv inte mår bra, men tro mig, alla mår inte så bra som det verkar utåt! Många är väl helt enkelt duktiga på att dölja det... :/ Stor kram till dig!!

    SvaraRadera
  3. Det är starkt av dig att kunna prata om det Emma. Fanns ju med under den jävliga tiden svårt att fatta. Du var stark nog att ta dig där ifrån. Finns här för dig gumman. Styrkekram från Sofie

    SvaraRadera
  4. Du är stark som gör detta ta tillvara av den styrkan för att förstå att du är bra som du är, & som du skrev själv att det finns något bra med dig. Många kramar Maria M

    SvaraRadera
  5. man skriver ju oftast bara ut dom positiva delarna ur sitt liv... många biter i hop för länge , se på mig bara... Du är så duktig o fin Emma! starkt gjort att skriva av dig! finns! kram!

    SvaraRadera
  6. Fina Emma. Det är skönt att skriva av sig. Klart det inte är något fel att skriva, det finns fördelar! Personer som vart med om samma sak kanske hittar hit och läser och känner att de inte är ensamma. De ser att det går att komma vidare efter det hemska som hänt, även fast det tar tid. Du är en stor inspirationskälla, att våga komma ut och säga att såhär är det, det är så här jag känner.
    Det är även bra för de runtomkring dig så de också förstår och kan hjälpa till.
    Försök att se vilka fina fördelar du har i ditt liv nu, sambo, bonusbarn, vänner, släkt, jobb, arbetskamrater.
    Tänk positivt! Det kan aldrig bli så dåligt igen, det kan bara bli bättre. Du är en sån fin människa och förtjänar det bästa <3

    SvaraRadera